En konkursansökan är inte en quick fix för att slippa betala sina räkningar. När ett företag är rejält på obestånd tar en konkursförvaltare över kontrollen.
När ett företag inte har pengar kvar att betala sina fakturor, löner och skatter, finns det ibland ingen annan utväg än att göra en konkursansökan. Då måste man kunna bevisa att det faktiskt finns en skuld och att man inte har lyckats med att förhandla med sina fordringsägare.
En konkursansökan lämnas till tingsrätten som utser en advokat till konkursförvaltare. Efter det får inte firmaägaren göra fler affärer, utan det är förvaltaren som tar över tillsyn och fördelning av de pengar som finns kvar. Oftast får stora fordringsägare betalt i första hand.
Man vill undvika konkursansökan
För den som har investerat mycket tid och pengar i ett företag som man är engagerad i, kan det kännas bittert att tvingas sätta sitt eget bolag i konkurs. Men om personalen inte får ut sin lön är det allvarligt, och leverantörerna vill inte lämna krediter i all oändlighet.
Vid en konkurs får personalen betalt genom statens lönegaranti, men många små fordringsägare kan tyvärr bli utan pengar, och det leder till oro och missnöje. Det gamla organisationsnumret försvinner vid en konkurs, och firman existerar inte längre, så oftast vill företagare undvika en konkursansökan så långt det är möjligt.
Efter konkursansökan sker utförsäljning
Konkursförvaltaren vill skaffa in kapital till företaget och säljer då inventarier och annat som har ett marknadsvärde. Konkursförvaltarens arvode och andra kostnader dras bort först innan medlen fördelas bland fordringsägarna.
Det går att starta om ett bolag under nytt namn och organisationsnummer, men att göra en konkursansökan får stora konsekvenser om varulagret och övriga tillgångar slumpas bort. Ibland vill dock ägaren ansöka om konkurs för att kunna starta om på nytt och kanske få bidrag, välja ny personal eller göra andra förändringar.